Ursch och fy fan vad jag missar saker nu. Till att börja med missar jag Bellas barns skolavslutning som jag så gärna ville gå på. 

 

Sen fyller älskade farmor år idag, 79. Så hela tjocka släkten ska dit. Vill också dit men ligger där jag ligger. mår skit illa och allt bara snurrar. Svårt att förklara känslan - åt helvete! 

 

Igår skulle jag och jobb coachen på studiebesök på behandlingshem/tränings lägenheter för 18-23 åringar. Hade verkligen sett fram emot det och längtat, men även det vart ju inställt.

 

Just nu känns allt bara så jävla hopplöst! 

Vet att jag låter otroligt negativ men är så irriterad, vill bara må bra/bättre. Känns som att jag kämpar som fan hela tiden men att vad jag än tar mig till blir det lixom käppar i hjulen...