i går åkte jag till Micke. Jag köpte mat på vägen dit. Väl framme så lagade vi maten och sedan säcka vi ihop i soffan och kollade på Robert Gustafsson 25 År. 

 

Kvällen var som vanligt mysig. Vi båda var rätt trötta så vi la oss rätt tidigt. 

 

Jag vaknade till när han gick upp och fixa sig till jobbet och kom sedan och sa hejdå.

 

jag somnade om och vet inte riktig när jag vaknade.. Men när jag vakna kände jag hur kroppen inte orkade resa sig upp.. Jag la ner huvudet och försökte vila och pröva senare. 

kanske 20 min senare försöker jag igen.. 

Men kroppen känns så tung och huvudet med, jag sätter mig upp och försöker fokusera blicken på ett ställe. 

Jag ålar mig upp från sängen och tar mig in på toaletten. 

 

Jag möter min spegelbild... Lik blek. Varför? Varför känner jag mig så jävla svag i kroppen och ser ut som spöket Laban själv.. Kan ju vara medicinerna plus pressen jag känner på mig själv. Jag mår fan inte bra, men vill nog inte erkänna eller inse hur illa det faktiskt är.. 

 

Imorgon ska jag träffa min sjukskrivnings läkare.. Jag är jätte nervös men vet att han är jätte snäll och bra som verkligen kollar och lyssnar på hur jag mår.. Frågan är hur många månader det blir denna gång..